Allt från kategorin: Omvärlden

Pride 2014, Queerolinska och lika villkor på Karolinska Institutet

Pride 2013: Foto Andrea Lindström

I år kommer Karolinska Institutet för andra året i rad, på initiativ av och i samverkan med Queerolinska (Medicinska Föreningens sektion för HBTQ-personer) att representeras i årets Prideparad. Vill du visa ditt stöd genom att gå med i paradekipaget den 2 augusti?  Anmäl gärna ditt intresse i förväg till queerolinska[a]medicinskaforeningen.se. Queerolinska välkomnar både studenter och anställa vid KI till sin verksamhet. För mer information om vilka aktiviteter som anordnas kolla in deras webbsida eller följ Queerolinska på facebook

VardagenÅrets pridetema
Temat för Stockholm Pride 2014 är vardagen: “Vi vill sätta fokus på hbtq-personers vardag varje dag hela året, i Sverige och internationellt. Temat vill också belysa att Pride fortfarande behövs eftersom heteronormen fortfarande är stark i samhället.” Sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck är två av de diskrimineringsgrunder som omfattas av diskrimineringslagen. Har du koll på vad som gäller i studentvardagen?

Lika villkor på KI
Som student kan det vara bra att känna till vilka rättigheter och skyldigheter man har.  Till exempel så omfattas sökande och studenter på grund- och avancerad- samt forskarutbildningsnivå av diskrimineringslagen.  Diskrimineringslagen innebär förbud mot diskriminering, krav på förebyggande arbete för att förhindra trakasserier och utredningsskyldighet.

Alla studenter på KI ska ha lika möjligheter att bedriva studier oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. På KI finns en handlingsplan för lika villkor där åtgärder riktade mot studenter ingår. På KI:s webb kan du läsa mer om lika villkor och KI:s handlingsplan.

Förutom att du kan engagera dig i  Queerolinska så har Medicinska föreningen en sektion till för den som är  intresserad av normkritik och lika villkor, Intersektionen. Föreningen anordnar filmvisningar, diskussionsträffar och mycket annat som kan få en att tänka till om sociala normer inom utbildning och arbetsliv.

Hälsa, kost och motion på tusen sätt

Det känns som att jag är alldeles omringad av hälsa just nu. Var jag än tittar så finns det artiklar, bloggar, webbplatser, tv-program och seminarier om hur vi ska leva för att må bra. Och även om alla råd och tips ibland känns överväldigande och ouppnåeliga så ger det mig ändå ständigt ny inspiration och motivation. Nästan som en utmaning, undersöka vad jag klarar av och hur jag mår efter ett uppnått mål.

Svettigt

I veckan kunde vi höra på Karolinska Institutet och Stiftelsen för Strategisk Forskning diskutera vägen mot ett friskare Sverige under Almedalsveckan i Visby. Seminariet “Löpträning eller riksdagsmotion” presenterade aktuell forskning om hur fysisk träning påverkar kroppen och hur våra vanligaste folksjukdomar kan förebyggas med fysisk aktivitet. Vi kunde bland annat träffa Carl Johan Sundberg, professor i molekylär arbetsfysiologi, KI och Anna Krook, professor i integrativ fysiologi, KI. Enligt mina spaningar på Twitter så verkar seminariet varit uppskattat, och det bjöds tydligen på ett fysiskt träningspass under det pågående programmet!

Bild från tv-programmet Svett och etikett

I tv-programmet Svett & etikett på STV kan vi följa Kalle Zackari Wahlström som utmanar sig själv inom olika träningsformer. Klicka på bilden för att komma till programmet.

När det gäller motion så måste jag nog säga att SVT-produktionen Svett och etikett är något av en inspirationskälla just nu. Programledaren Kalle Zackari Wahlström utmanar sig själv att prova sport eller motion som han vanligtvis är obekväm med. Det hela ackompanjeras av hans tankar kring livet och sig själv, och resulterar i ett engagerande och roligt program. Jag blir nyfiken på att prova allt han gör… Medverkar i programmet som expert gör också Karin Henriksson-Larsén, rektor på Gymnastik- och idrottshögskolan, som har skrivit ett intressant kapitel i boken Kropp och genus i medicinen som du kan låna hos oss.

5:2 – här för att stanna?

Tidigare i våras kunde vi i programmet Vetenskapens värld höra forskaren Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning på Karolinska universitetssjukhuset, berätta om den första studien om 5:2-dieten. Efter halva tiden av studien så har Brismar visat på tydligt positiva resultat. 99 % av de deltagande i studien har förlorat i vikt, och många visade också andra positiva förändringar i blod- och insulinvärden. Men huruvida 5:2-dieten faktiskt skulle förlänga livet är fortfarande för tidigt att spekulera kring. I Brismars studie ingår det att undersöka tillväxtfaktorn IGF-1. När kroppen inte får lika mycket mat som vanligt sjunker nivåerna av blodsocker, insulin och IGF-1. Kroppen drar då ner nyproduktionen av celler och börjar istället reparera befintliga celler, något som skulle kunna bromsa utvecklingen av flera åldersrelaterade sjukdomar som till exempel diabetes.

Foto på Kerstin Brismar

Kerstin Brismar har gjort en studie av 5:2-dieten.

Men det finns också de som ifrågasätter att 5:2 skulle vara en ny mirakelkur.

52Om du är nyfiken kan du låna förespråkaren Michael Mosleys bok 5:2 dieten: friskare, smalare, längre liv med halvfasta hos oss. Eller kika på Brismars publikationer i reSEARCH.

Under höstens lunchföreläsningsserie, Student, låt dig inspireras av en professor kommer Kerstin Brismar att presentera sin forskning! Håll utkik i vår kalender.

Grönt, rått och omtänksamt

Hur och vad man ska äta är något som ständigt återkommer i form av olika livsstilsförslag och dieter. Många forskningsresultat visar på att vi bör öka vårt intag av frukt och grönt och Livsmedelsverket publicerade också nyligen en lista över de 10 absolut nyttigaste grönsakerna/bönorna.

Det blåser gröna vindar i Sverige. Mer vegetariskt, veganskt och raw food finns med på många människors ”borde”-listor. Och det är verkligen inte så svårt när man tittar på utbudet av inspiration som finns både digitalt och i tryck. Mina favoriter är den nya recepttidningen Vego och den digitala tidningen Vegmat (just nu gratis nedladdning). Det finns dessutom otaliga, otroligt bra vegetariska bloggar. Mina favoriter just nu är nog Green Kitchen Stories, Vegoteket, Rawmazing, Post Punk Kitchen och Vegan Guerilla (på tyska).

Foto på grönsaker

De gröna vindarna handlar inte bara om vad vi får i oss, utan också hur det påverkar vår omgivning. Miljöaspekten är för många den viktigaste anledningen till att äta mer frukt, grönt och närproducerat. Jag har själv gjort det till en sport att försöka undvika att slänga någon mat över huvudet taget, och då ger webbplatser som Släng inte maten och Food Tech Connect mig idéer och verktyg för att använda allt jag handlar innan det blir dåligt. Jag gillar särskilt idén om olika slags appar för att reducera matslöseriet.

Vill du läsa mer om olika perspektiv, initiativ och forskning så finns temat Mat och motion på KI:s webbplats. Där hittar du flera intressanta artiklar om det orättvisa träningslotteriet, epigenetik och hur man äter rätt – egentligen.

Blodutgjutelser

Bild på nål i armvecket, ger blod

Kollegan @malinessen ger blod #blodutmaningen

Imorgon den 14 juni är det Internationella Blodgivardagen, och samtidigt pågår Blodutmaningen på olika sociala medier (under hashtaggen #blodutmaningen). Det går ut på att dokumentera sig själv när man ger blod och sedan utmana en kompis att göra samma sak.

Årets tema på World Blood Donor Day (instiftat av WHO, World Health Organization) är ”Safe blood for saving mothers” och vill bidra till att öka medvetenheten om hur viktigt det är att säkra tillgången till kontrollerat blod, särskilt för komplikationer vid barnafödande. Det gäller särskilt för utvecklingsländer.

Det finns egentligen inte ett enda skäl att inte ge blod (om hälsan tillåter, förstås). Blod går inte att återskapa artificiellt utan måste komma från färska källor. Blod räddar liv, bokstavligen och ofta. Mina kollegor har pratat mycket om tillfredställelsen man känner när man får ett sms där det står ”Ditt blod har kommit till användning”. Är det inte fantastiskt? Ett kvitto på att man har bidragit till att en annan människa har fått en chans att leva vidare eller på annat sätt må bättre.

Button_English_HighresBara 3 % av Stockholmarna ger blod i dagsläget. Det är alldeles för lite för att man ska kunna täcka behoven. Under sommaren har många kommuner i Sverige större blodbrist än vanligt eftersom många av de trogna blodgivarna åker på semester. Så, anmäl dig nu så kan du börja ge blod om 3-4 veckor! Är du osäker på om du kan lämna blod? Läs Blodcentralernas utförliga FAQ! (Till och med min fråga om veganer är lämpliga att ge blod fanns med – svar ja; om dina järnvärden är ok) Följer du Blodcentralen Sthlm på Twitter får du snabbt uppdateringar om var du kan lämna blod och om det är kris inom någon särskild blodgrupp.

Det har också diskuterats om det finns några hälsoeffekter för själva blodgivaren. Exempelvis så visade en studie från 2012 att kan finnas samband mellan att ge blod och ökad hälsa hos personer med diabetes eller övervikt  Andra vittnar också om en slags befriande känsla, att man känner sig lite lättare, lite gladare, efter att man har gett blod. Efter cirka en månad har du normalt antal röda blodkroppar i omlopp igen.

Vill du börja rota i våra databaser kan MeSH-termerna Blood Transfusion och Blood Donors vara något att börja med.

Så, imorgon, på Internationella Blodgivardagen går jag och anmäler mig som blodgivare. Jag utmanar dig att göra samma sak (psst, det ryktas om att man får en blodgivarcupcake!)

Och det blir ett stort kalas i Kungsträdgården!

Tips! Blodbussen står ofta utanför Karolinska i Solna (sjukhusets huvudentré) och i Huddinge. Där kan du slinka in när det passar dig.

”Wearable tech” inom medicinsk forskning

Marknaden för de verktyg som kallas wearable tech är fortfarande på gränsen till genombrott. Det finns i nuläget ingen klockren svensk översättning, men det närmsta jag har hittat är ”kroppsnära teknik”. Wearable tech kan enkelt beskrivas som digitala verktyg som du kan ha på dig istället för att hålla i eller sitta och stå vid. Google Glass finns tillgängliga i en betaversion i USA. I Sverige kan du köpa smarta armbandsklockor som mäter din kropps värden och dagliga aktiviteter. Dessa kroppsmonitorerande verktyg kommer att påverka den medicinska forskningen på ett revolutionerande sätt.

Wearable-tech1Prototyperna och idéerna är oändliga men det finns ett par, lite mer tydliga inriktningar som jag tänkte titta lite närmare på.

Underlättar för patienter att ta kontroll över sin hälsa
Inom hälso- och sjukvården finns det många sätt som wearable tech skulle kunna utmynna i nya arbetssätt och metoder. Genom att snabbt och enkelt (och kul!) kunna se, analysera och rapportera data och värden gör att patienter kan få bättre kontroll över sin egen situation. Det kan också bidra till att underlätta för läkare och patienter att diagnostisera sjukdomar.

Det har utförts lyckade experiment med Google Glass som operationsassistent, och det finns även ett plåster som genom en app kan kontrollera smärtlindring. Jag har läst om en väst som mäter EKG, ett sensorsystem som skickar persondata från ålderdomshem direkt till personalen, smycken/armband som samlar data under längre tidsperioder för kvantitativa undersökningar – ja, för den medicinska vetenskapen finns det mycket som kan effektiviseras och bidra till ny forskning.

10 wearable health tech devices to watch

5 ways wearable technique will impact healthcare

Boosta din hjärna
En av de lite mer kontroversiella prototyperna som testas idag är en huvudbonad som med elektriska impulser påstås boosta din hjärna. Företaget Halo Neuroscience menar att; “Halo makes a technology that stimulates brain function in sick people and healthy people. It makes the brain work better — a wide range of potential effects from accelerating learning to improving body movement control.”

Företaget är fortfarande hemlighetsfullt om sin produkt och det går inte att skrapa fram så mycket mer information. Konceptet låter överväldigande, men givetvis något som alla medicinintresserade bör hålla ett öga på.

I framtiden har alla glasögon
När man började tala om Google Glass så var det inte bara lovord, utan folk var avvaktande eller skeptiska. Kanske inte till själva tekniken i sig, men att fashionistas runt om i världen skulle börja gå omkring i ett par ganska otympliga glasögon kändes lite otroligt. Google Glass potential är såklart fortfarande i sin linda, men enkelt beskrivet kan man väl ändå säga att det är en smartphone som du har framför ögonen, som du dessutom kan röststyra. En provkollektion är ute och amerikanska medborgare kan köpa sig ett par och agera testpersoner.

Liknande verktyg som Google Glass skulle antagligen kunna ersätta tidskrävande aktiviteter som journalarbete eller för att göra avancerade anteckningar och analyser inom fältarbeten. Bli inspirerad av den här videon om hur ”Explorer” Sabita använder Glass inom sin forskning om noshörningar

Dags att gå upp!

Exempel på hur ett smart armband kan se ut

Exempel på hur ett smart armband kan se ut

Det vanligaste verktyget inom wearable tech är de smarta armbanden/klockorna som mäter din dagliga aktivitet. De flesta sport- eller teknikbutiker säljer redan armbanden som mäter hur du rör dig, hur du sover (när, hur mycket, hur djupt), vad du äter etc. Armbandet skickar data till en app som sedan gör personliga analyser av dig och ditt välbefinnande. Processen kan liknas vid ett spel, och kan bidra till att motion helt enkelt blir roligare.

Vissa armband påstås vara så smarta att de kan räkna ut när du bör vakna för att få ut mest effektiv sömntid. Då utlöses ett försiktigt vibrationslarm för att väcka dig, men inte din eventuella partner. Vissa avger också ett alarm när de tycker att du har suttit still för länge.

Jag tror också att fler smarta funktioner kommer att utvecklas med tiden, exempelvis ett avläsningsmönster som visar när du är som mest mottaglig för information, och när du behöver ta en paus.

Det finns hur mycket som helst att läsa om wearable tech men här kommer några tips:

Wearable Tech World

10 wearable devices to keep your patients healthy

Wearable Technology: A new layer of security?

A pulse check on wearable technology: Think beyond the wrist already

Mental Health Awareness Week

Skyscraper_ExternalI snart 15 år har man i Storbritanninen uppmärksammat människors psykiska hälsa genom kampanjen Mental Health Awareness Week. I år pågår den mellan 12:e och 18:e maj och temat är ångest. 

Kampanjer för ökad medvetenhet
Bakom kampanjen står organisationen Mental health foundation som  verkar för att öka medvetenheten om mental hälsa och välmående. De arbetar på olika sätt för att psykisk ohälsa inte ska beröva människor möjligheten till ett bra liv och arbetar för att motarbeta diskriminering och stigma som detta kan leda till.

Även i Sverige pågår för närvarande en kampanj för att öka toleransen för våra psykiska olikheter, (H)järnkoll. Målet är att öka öppenheten kring psykiskt ohälsa, något det ofta talas tyst om, och att människor ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Enligt Hjärnkoll har 3 av 4 svenskar själva eller genom någon anhörig erfarenhet av psykisk ohälsa.

Hjärnkollkampanjen har tillkommit på regeringens uppdrag och pågår mellan 2009-2014. Bland annat så genomförs regelbundet undersökningar kring attityder till psykisk ohälsa i Sverige. Under åren 2009 till 2013 så rapporteras att svenskarnas attityder till psykisk ohälsa har förbättrats på ett genomgripande sätt. Ett glädjande besked som kanske också kan ses som ett tecken på att kampanjer som Hjärnkoll och Mental Health Awareness Week kan göra skillnad.  Hjärnkoll finns på facebook för den som är intresserad av att följa deras arbete.

Are you anxiety aware?
Ångest är något de flesta av oss drabbas av emellanåt. Starka känslor av oro eller rädsla är en del av livet. Hur svåra besvären är kan så klart variera och man kan dela upp det  i mer generell ångest (Anxiety) som inte anses vara patologisk och ångestsjukdomar (Anxiety Disorders) som är mer  ihållande och begränsande för den som är drabbad.

Enligt undersökningarna av våra levnadsförhållanden (ULF/SILC) som genomförs av SCB så uppger cirka 6 % av befolkningen (16 år och uppåt) att de har svåra besvär av ångest, ängslan eller oro. Kvinnor uppger sig lida mer av dessa besvär än män och allra mest drabbade är yngre kvinnor mellan 16-44 år  där ca 10% av de svarande säger sig ha haft ångestkänlsor. (Siffrorna gäller för 2012) .

Beroende på vad vi varit med om, vilken personlighet vi har och så vidare är det olika saker som ger upphov till ångest hos oss. En variant som jag vågar påstå att de flesta av oss ändå känt av någon gång är prestationsångest.  I MeSHen beskrivs Performance Anxiety som Anxiety related to the execution of a task.

Att prestera är en stor del av livet som student. Din psykosociala hälsa är viktig för att du ska kunna må bra och ha en givande studietid.  Som KI-student kan du vända dig till studenthälsan om du upplever problem med ångest eller oro. Du kan till exempel boka tid för ett enskilt samtal. På deras webbsida kan du även testa din psykosociala hälsa.

Den 15 maj vill vi på biblioteket bidra till att dämpa eventuell uppsatsångest genom att ha en uppesittarkväll då studenter som behöver lite extra hjälp för att bli klara i tid med uppgifter kan träffa Språkverkstaden och KIB-labb ända fram till kl 22. Även studivägledare och friskvården kommer att finnas på plats. Tillsammans hoppas vi kunna bjuda på pepp, råd, stöd och fika så klart!

 

World immunization week

Sista veckan i april varje år är det World immunization week. Det är ett initiativ från WHO vars syfte är att sprida kunskap om vikten att vaccinera sig och sina barn.  Vaccinationer förhindrar miljontals dödsfall varje år, men det är fortfarande vanligt att barn och vuxna inte vaccineras. En orsak är okunskap om vilka vacciner som finns tillgängliga och vilka man själv, eller ens barn, redan tagit.

På KIB har vi mycket om att läsa om du vill veta mer om till exempel vaccinationer. Prova att söka med någon av dessa MeSH-termer i PubMed:

  • Immunization Programs
  • Mass Vaccination
  • Measles
  • Measles Vaccine
  • Vaccines
  • Disease Eradication
  • Communicable Disease Control

Faktum är att 5859 artiklar i PubMed är indexerade med MeSH-termen Immunization Programs som ”Major Topic”. Inte illa.

Om du vill veta mer om vaccinationsprogram men inte är så sugen på att läsa kan vi tipsa om en kort film som Hans Rosling gjort.

 

Jag hade 98 myggbett

Jag firade min födelsedag i augusti, någon gång på 2000-talet, på Upplandskusten. Vi satt ute länge i sommarnatten, och dagen efter räknade jag myggbetten. Jag hade 98. Inget av dem gjorde mig sjuk (dock halvt galen av hur det kliade), men det krävs bara ett enda bett/stick av en sjukdomsspridare för att insjukna i någon av de allvarliga åkommorna som förknippas med insekter.

who_worldhealthdayIdag är det Världshälsodagen, World Health Day. Det är FN:s fackorgan World Health Organization (WHO) som står bakom dagens kampanj som i år har temat ”Small bite, big threat”. Hur oanselig en insekt kanske ser ut att vara så kan deras bett bli ödesdigert, särskilt om man bor i en del av världen där hygien och sjukvård är bristande.

Inom epidemiologi kallas en sjukdomsöverförande organism för ”vector” och dess spridning är stor, till exempel så är 40% av världens befolkning utsatt för risk av att drabbas denguefeber, främst genom vektorer. En av de mest vanliga dödlighetsorsakerna i tropiska klimat är just vektoröverförbara sjukdomar. Den dödligaste av dem alla är malaria, men den snabbast växande är denguefebern.

WHO:s lista över vektorburna sjukdomar 

I Sverige så är det inte lika vanligt med sjukdomsspridare i form av insekter, men vi har ju vår värsting fästingen. Fästingen sprider allvarliga sjukdomar såsom borrelia och TBE – fästingburen hjärnhinneinflammation. Vårdguiden har tips på hur du skyddar dig!

Vissa myggor sprider sjukdomar i Sverige, bland annat harpest och Ockelbosjukan.

På KI så pågår ständig forskning kring vektoröverförbara sjukdomar, och det finns tydliga kopplingar till klimatförändringar. Ju varmare klimatet blir, desto större blir spridningen av insekterna som smittar. ”We must to be one step ahead”, menar Dr. Elisabet Lindgren på IMM, Institutet för Miljömedicin. Håll även koll på forskning från Institutet för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Förra året publicerades en forskningsrapport som vänder på begreppet – går det att utveckla ett skydd mot malaria hos myggan själv? Alltså att mygg skulle bli en slags prevention mot sjukdomen?

Är du nyfiken på smittspridande organismer (klart du är)? Kolla igenom våra MeSH-termer så du vet vad du bör söka på. Mina favoriter är nog Insect Vectors (Insektsvektorer), Insect Viruses och Insect Bites and Stings.

Heder och ära åt Gates och Rosling

I måndags var Bill Gates på Karolinska Institutet och pratade om fattigdom och myten om att räddade liv bidrar till överbefolkning. Modererade gjorde KI:s egen Hans Rosling. Här kan du se föreläsningen.

Foto: Gustav Mårtensson

Dr Bill Gates, Hans Rosling och statistiken

Bill Gates är mest känd som Microsofts grundare, men han och hans fru Melinda, är också hedersdoktorer på Karolinska Institutet. Detta tack vare Bill & Melinda Gates Foundation. Stiftelsen satsar på sjukvård och utbildning i tredje världen och de omsätter många miljarder. Paret säger själva att ge bort pengar är det mest tillfredställande de gjort.

Bill Gates är stort fan av Hans Rosling och hans statistik och vem är inte det. Hans Rosling är som bekant professor vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet, men ägnar idag största delen av sin tid åt Gapminder. Har du inte varit inne på gapminder.org tidigare är det dags nu, den är väl värd ett besök. Hans Roslings intressanta föreläsningar om statistik finns också på TED.com där han är mångas favorit.

Inte vem som helst blir hedersdoktor

Att bli hedersdoktor är en stor ära. Det betyder att det du har gjort för forskningen har uppmärksammats av den fakultet som väljer att promovera dig. Du kan alltså bli hedersdoktor utan att ha tagit en enda högskolepoäng. Om du tittar på listan över tidigare hedersdoktorer hos till exempel Karolinska Institutet inser du att det är en imponerande skara personer. Alla har de gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt betytt mycket för forskningen. I Sverige kan du inte bli hedersdoktor om du redan har en doktorstitel vid något universitet i Sverige., i alla fall inte om det i bägge fallen är just medicine doktor och medicine hedersdoktor vi pratar om. Attans.

De första medicine och odontologie hedersdoktorerna utsågs vid Karolinska Institutet 1910 respektive 1949 av den medicinska respektive odontologiska fakulteten. De flesta är män, men det blir en ändring på det får vi hoppas.

Ursprunget till hedersdoktoratet kommer från Uppsala där den första hedersdoktorn utsågs redan 1839.

Sommartider hej hej!

Solnedgång

På söndag är det dags att ställa fram klockan igen. Klockan 2 på natten mot söndag blir klockan 3. En bra minnesregel är att man på sommaren ställer fram grillen och på hösten ställer tillbaka den. 

I Sverige började vi med sommartid 1916. Tanken var att få mer soltimmar och spara in på olja och elektricitet. Bönderna protesterade dock högljutt då djuren blev för stressade av ändrade rutiner, och försöket med sommartid lades ned.

1980 gjorde man ett nytt försök och då gick det bättre. Då var stora delar av Europa redan i full gång och vi i Sverige ville inte vara sämre. Även denna gång angavs skälen till övergången vara energibesparing och framförallt, mer soltimmar under den vakna tiden. Sedan 1997 följer Sverige EU:s bestämmelser angående när sommartiden ska börja och sluta.

Behövs verkligen sommartid?

Sommartiden har alltid varit ifrågasatt och på senare år finns det Facebookgrupper, politiker och forskare som tycker att vi ska slopa sommartiden. Skälen som ges är varierande. Allt från att det kostar pengar med övergången, att det inte finns någon vinst, att sömnen blir rubbad till att folk faktiskt dör.

Forskning från KI visar på ökade infarkter i samband med omställningen

Argumentet att folk dör baseras på forskning från Karolinska Institutet där man kunnat visa att andelen personer som dör i hjärtinfarkt är 3-5 % fler veckan efter att vi övergått till sommartid, det är 10-30 personer. Antagligen på grund av störning av sömnen och den biologiska rytmen. Om du vill underlätta omställningen för kroppen kan du försöka få till en sovmorgon på måndag morgon. När vi sedan ändrar tillbaka klockorna från sommartid till normaltid finns inga liknande fynd, snarare tvärtom då det finns hälsoeffekter av att få en extra timmes nattsömn.

Earth Hour – släck ljuset som en symbolisk handling

Ett annat försök till att medvetandegöra och ta ställning mot dräneringen av jordens resurser är WWF:s internationella kampanj Earth Hour. Under en timme släcker man sin belysning som en symbolisk handling. I år genomförs kampanjen den 29 mars mellan 20:30-21:30. Tiden är den lokala och samma för alla länder. Earth Hour startade i Sydney 2007 som en nationell kampanj från WWF Australia. 2013 har kampanjen växt rejält med 7001 deltagande städer i 154 länder .

Läs mer

Svenska Wikipedia om sommartid
Engelska Wikipedia om sommartid i Europa
Artikel om ökning av hjärtinfarkter (PubMed)

Ropen ska skalla – rent vatten och toaletter åt alla

Bilden är lånad av WaterAid.se

Den 22 mars är det världsvattendagen. Rent vatten är källan till allt liv, medan
förorenat vatten dödar mer människor än krig och våld gör.

Om man funderar på varför en världsvattendag behövs kan man titta lite på den statistik WaterAid har tagit fram.

• Nästan hälften av alla som bor i världens låginkomstländer lider av en eller flera av de sjukdomar som mest förknippas med smutsigt vatten och bristande sanitet. Dessa är t ex diarré, spolmask, trakom och bilharzia.
• 768 miljoner människor har inte tillgång till rent vatten. Det är ungefär en tiondel av världens befolkning.
• Att uppnå universell tillgång till vatten och sanitet skulle rädda 2,5 miljoner liv varje år.
• Varje krona som investeras i rent vatten och sanitet ger en avkastning på fyra kronor i ökad produktivitet.

Att tillgång till vatten finns räcker alltså inte. Det måste finnas rent vatten. Och för att undvika att vatten förorenas måste det finnas toaletter.

Jorden består av vatten men nästan allt vatten är salt
Jordens yta består till 71% av vatten. Av detta vatten är 97,5% saltvatten. Att avsalta vatten kostar mycket i energi men är fullt görbart. Men att avsalta havsvatten är antagligen inte rätt väg att gå. Världsvattendagen instiftades av FN 1993 för att uppmärksamma oss människor på att de vattentillgångar vi har måste förvaltas på ett varsamt sätt. Låt oss förvalta dem varsamt.

Läs/se mer om vatten och sanitet
Wateraid
Gapminder – intressant statistik
TED.com – intressant dragning om ..bajs
TED.com  - om vattenrening
UNICEF – om vatten och sanitet
Stockholms avlopp och vatten
I vår katalog finns många intressanta titlar om vatten