Allt från kategorin: Omvärlden

Jag hade 98 myggbett

Jag firade min födelsedag i augusti, någon gång på 2000-talet, på Upplandskusten. Vi satt ute länge i sommarnatten, och dagen efter räknade jag myggbetten. Jag hade 98. Inget av dem gjorde mig sjuk (dock halvt galen av hur det kliade), men det krävs bara ett enda bett/stick av en sjukdomsspridare för att insjukna i någon av de allvarliga åkommorna som förknippas med insekter.

who_worldhealthdayIdag är det Världshälsodagen, World Health Day. Det är FN:s fackorgan World Health Organization (WHO) som står bakom dagens kampanj som i år har temat ”Small bite, big threat”. Hur oanselig en insekt kanske ser ut att vara så kan deras bett bli ödesdigert, särskilt om man bor i en del av världen där hygien och sjukvård är bristande.

Inom epidemiologi kallas en sjukdomsöverförande organism för ”vector” och dess spridning är stor, till exempel så är 40% av världens befolkning utsatt för risk av att drabbas denguefeber, främst genom vektorer. En av de mest vanliga dödlighetsorsakerna i tropiska klimat är just vektoröverförbara sjukdomar. Den dödligaste av dem alla är malaria, men den snabbast växande är denguefebern.

WHO:s lista över vektorburna sjukdomar 

I Sverige så är det inte lika vanligt med sjukdomsspridare i form av insekter, men vi har ju vår värsting fästingen. Fästingen sprider allvarliga sjukdomar såsom borrelia och TBE – fästingburen hjärnhinneinflammation. Vårdguiden har tips på hur du skyddar dig!

Vissa myggor sprider sjukdomar i Sverige, bland annat harpest och Ockelbosjukan.

På KI så pågår ständig forskning kring vektoröverförbara sjukdomar, och det finns tydliga kopplingar till klimatförändringar. Ju varmare klimatet blir, desto större blir spridningen av insekterna som smittar. ”We must to be one step ahead”, menar Dr. Elisabet Lindgren på IMM, Institutet för Miljömedicin. Håll även koll på forskning från Institutet för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Förra året publicerades en forskningsrapport som vänder på begreppet – går det att utveckla ett skydd mot malaria hos myggan själv? Alltså att mygg skulle bli en slags prevention mot sjukdomen?

Är du nyfiken på smittspridande organismer (klart du är)? Kolla igenom våra MeSH-termer så du vet vad du bör söka på. Mina favoriter är nog Insect Vectors (Insektsvektorer), Insect Viruses och Insect Bites and Stings.

Heder och ära åt Gates och Rosling

I måndags var Bill Gates på Karolinska Institutet och pratade om fattigdom och myten om att räddade liv bidrar till överbefolkning. Modererade gjorde KI:s egen Hans Rosling. Här kan du se föreläsningen.

Foto: Gustav Mårtensson

Dr Bill Gates, Hans Rosling och statistiken

Bill Gates är mest känd som Microsofts grundare, men han och hans fru Melinda, är också hedersdoktorer på Karolinska Institutet. Detta tack vare Bill & Melinda Gates Foundation. Stiftelsen satsar på sjukvård och utbildning i tredje världen och de omsätter många miljarder. Paret säger själva att ge bort pengar är det mest tillfredställande de gjort.

Bill Gates är stort fan av Hans Rosling och hans statistik och vem är inte det. Hans Rosling är som bekant professor vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet, men ägnar idag största delen av sin tid åt Gapminder. Har du inte varit inne på gapminder.org tidigare är det dags nu, den är väl värd ett besök. Hans Roslings intressanta föreläsningar om statistik finns också på TED.com där han är mångas favorit.

Inte vem som helst blir hedersdoktor

Att bli hedersdoktor är en stor ära. Det betyder att det du har gjort för forskningen har uppmärksammats av den fakultet som väljer att promovera dig. Du kan alltså bli hedersdoktor utan att ha tagit en enda högskolepoäng. Om du tittar på listan över tidigare hedersdoktorer hos till exempel Karolinska Institutet inser du att det är en imponerande skara personer. Alla har de gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt betytt mycket för forskningen. I Sverige kan du inte bli hedersdoktor om du redan har en doktorstitel vid något universitet i Sverige., i alla fall inte om det i bägge fallen är just medicine doktor och medicine hedersdoktor vi pratar om. Attans.

De första medicine och odontologie hedersdoktorerna utsågs vid Karolinska Institutet 1910 respektive 1949 av den medicinska respektive odontologiska fakulteten. De flesta är män, men det blir en ändring på det får vi hoppas.

Ursprunget till hedersdoktoratet kommer från Uppsala där den första hedersdoktorn utsågs redan 1839.

Sommartider hej hej!

Solnedgång

På söndag är det dags att ställa fram klockan igen. Klockan 2 på natten mot söndag blir klockan 3. En bra minnesregel är att man på sommaren ställer fram grillen och på hösten ställer tillbaka den. 

I Sverige började vi med sommartid 1916. Tanken var att få mer soltimmar och spara in på olja och elektricitet. Bönderna protesterade dock högljutt då djuren blev för stressade av ändrade rutiner, och försöket med sommartid lades ned.

1980 gjorde man ett nytt försök och då gick det bättre. Då var stora delar av Europa redan i full gång och vi i Sverige ville inte vara sämre. Även denna gång angavs skälen till övergången vara energibesparing och framförallt, mer soltimmar under den vakna tiden. Sedan 1997 följer Sverige EU:s bestämmelser angående när sommartiden ska börja och sluta.

Behövs verkligen sommartid?

Sommartiden har alltid varit ifrågasatt och på senare år finns det Facebookgrupper, politiker och forskare som tycker att vi ska slopa sommartiden. Skälen som ges är varierande. Allt från att det kostar pengar med övergången, att det inte finns någon vinst, att sömnen blir rubbad till att folk faktiskt dör.

Forskning från KI visar på ökade infarkter i samband med omställningen

Argumentet att folk dör baseras på forskning från Karolinska Institutet där man kunnat visa att andelen personer som dör i hjärtinfarkt är 3-5 % fler veckan efter att vi övergått till sommartid, det är 10-30 personer. Antagligen på grund av störning av sömnen och den biologiska rytmen. Om du vill underlätta omställningen för kroppen kan du försöka få till en sovmorgon på måndag morgon. När vi sedan ändrar tillbaka klockorna från sommartid till normaltid finns inga liknande fynd, snarare tvärtom då det finns hälsoeffekter av att få en extra timmes nattsömn.

Earth Hour – släck ljuset som en symbolisk handling

Ett annat försök till att medvetandegöra och ta ställning mot dräneringen av jordens resurser är WWF:s internationella kampanj Earth Hour. Under en timme släcker man sin belysning som en symbolisk handling. I år genomförs kampanjen den 29 mars mellan 20:30-21:30. Tiden är den lokala och samma för alla länder. Earth Hour startade i Sydney 2007 som en nationell kampanj från WWF Australia. 2013 har kampanjen växt rejält med 7001 deltagande städer i 154 länder .

Läs mer

Svenska Wikipedia om sommartid
Engelska Wikipedia om sommartid i Europa
Artikel om ökning av hjärtinfarkter (PubMed)

Ropen ska skalla – rent vatten och toaletter åt alla

Bilden är lånad av WaterAid.se

Den 22 mars är det världsvattendagen. Rent vatten är källan till allt liv, medan
förorenat vatten dödar mer människor än krig och våld gör.

Om man funderar på varför en världsvattendag behövs kan man titta lite på den statistik WaterAid har tagit fram.

• Nästan hälften av alla som bor i världens låginkomstländer lider av en eller flera av de sjukdomar som mest förknippas med smutsigt vatten och bristande sanitet. Dessa är t ex diarré, spolmask, trakom och bilharzia.
• 768 miljoner människor har inte tillgång till rent vatten. Det är ungefär en tiondel av världens befolkning.
• Att uppnå universell tillgång till vatten och sanitet skulle rädda 2,5 miljoner liv varje år.
• Varje krona som investeras i rent vatten och sanitet ger en avkastning på fyra kronor i ökad produktivitet.

Att tillgång till vatten finns räcker alltså inte. Det måste finnas rent vatten. Och för att undvika att vatten förorenas måste det finnas toaletter.

Jorden består av vatten men nästan allt vatten är salt
Jordens yta består till 71% av vatten. Av detta vatten är 97,5% saltvatten. Att avsalta vatten kostar mycket i energi men är fullt görbart. Men att avsalta havsvatten är antagligen inte rätt väg att gå. Världsvattendagen instiftades av FN 1993 för att uppmärksamma oss människor på att de vattentillgångar vi har måste förvaltas på ett varsamt sätt. Låt oss förvalta dem varsamt.

Läs/se mer om vatten och sanitet
Wateraid
Gapminder – intressant statistik
TED.com – intressant dragning om ..bajs
TED.com  - om vattenrening
UNICEF – om vatten och sanitet
Stockholms avlopp och vatten
I vår katalog finns många intressanta titlar om vatten

Smarta sätt att läsa e-böcker

Att studera människans anatomi är bara ett av alla användningsområden för en surfplatta.

Att studera människans anatomi är bara ett av alla användningsområden för en surfplatta.

E-böcker har många fördelar över tryckta böcker och bibliotekets utbud av material rör sig allt mer från fysiskt till digitalt. Det betyder att du aldrig behöver köa för en bok, den finns alltid tillgänglig via din dator (eller surfplatta eller smartphone om du föredrar det) (några e-boksleverantörer kan ha begränsningar). Du behöver aldrig släpa med dig tunga böcker. Du kan söka i e-boken efter specifika ord. E-bokens format gör att du kan kombinera text med andra objekt, såsom ljud, film eller interaktiva tester och spel.

Men det finns undersökningar som visar att studenter fortfarande föredrar tryckta böcker över fysiska (exempelvis Academic E-book Usage Survey, pdf). Det kan ha att göra med överskådligheten och det visuella intrycket från en pappersbok, alltså att du enkelt kan bläddra, hoppa fram och tillbaka, vika hundöron (inte på bibliotekets böcker såklart!), stryka under och ha flera böcker bredvid varandra. Det finns något i den taktila upplevelsen som gör att hjärnan hanterar informationen på ett lite annorlunda sätt än med en e-bok. Jag tror att det handlar om att vara medveten om detta och att utveckla sin egen speciella e-boksstudiestil.

E-boksläsande ska underlätta för dig, göra dig effektiv och kreativ. Se till att använda de funktioner som finns inbyggda i e-boksplattformarna. Bygg upp din bokhylla, tänk igenom hur du ska hantera böckerna som finns där och anteckningarna du skriver och samlar. Försök att samla så mycket som möjligt på samma ställe. När du läser pdf-filer så gäller samma sak, samla och sortera dina filer och lägg ned möda på kringinformationen. Det kommer hjälpa dig på sikt. Ebba skrev för ett par veckor sedan om appar man kan använda för att hantera och sortera information. När det gäller elektroniska artiklar så kan du använda appen BrowZine som ger dig enkel tillgång till bibliotekets e-tidskrifter.

Men det går att tänka ännu mer utanför lådan i hur man bäst läser e-böcker. I studentprojektet QOOK (pdf) har man utvecklat en mjukvara för att projicera en e-bok på en vanlig fysisk bok med blanka sidor. På så vis kan du utnyttja det bästa av två världar; att bläddra fysiskt för snabb överblick men också söka efter ord i texten och lägga in digitala bokmärken. En Kinectkamera fotograferar dina handrörelser så att du kan stryka under med fingret, på den projicerade texten på det blanka bladet, som sedan sparas som en digital understrykning i mjukvaran. Låter det snurrigt? Titta på videon så ser du vad jag menar. Det är inte en särskilt flexibel lösning (eftersom projektorn och kameran inte så lätt flyttas), men jag tycker idén är väldigt intressant.

Idén är inte ny. Redan 1991 (om inte ännu tidigare) undersökte man hur man skulle kunna få skrivbordet att agera som en dator. Istället för att flytta alla papper på skrivbordet in i datorn så ville man göra själva skrivbordet till en skärm med datorns alla smarta funktioner. Jag undrar varför idén med smarta skrivbord inte har tagit fart ordentligt än…

Jag tror också att det är viktigt att vara mentalt förberedd när du ska läsa e-böcker. Kanske ska du stänga ned facebook i ett par timmar när du sitter med ditt material? Distraktion är en av den digitala världens farthinder. Å andra sidan kanske inte distraktion alltid är av ondo. Jag läste nyligen om att saker som vi gör nästan utan att tänka på det, som att snurra en penna i handen, faktiskt kan hjälpa hjärnan i en tankeprocess. Kroppens rörelser aktiverar hjärnan och gör den alert och ”med på tåget”. Michael Karlesky har tagit den här idén ett steg längre och utvecklat något som han kallar Fidget Widgets, som sammanfattningsvis är små, små skärmar med något slags ”hjärndött” innehåll (poppa en digital bubbelplastsbubbla, exempelvis) som man kan använda nästan utan att tänka, samtidigt som man sitter med någon annan uppgift. Enligt Karlesky kan man effektivisera sin arbetsprocess med dessa fidget widgets. En söt idé, tycker jag.

http://vimeo.com/53201483

Ett till ganska knasigt exempel för att bli mer effektiv är något som kallas Move-its. Det är egentligen vanliga post it-lappar, men som har den lite udda förmågan att kunna röra sig. Böja sig, kanske är ett bättre ord. Move-it-lapparna förses med ett slags digitalt gem och kan sen hämta uppgifter från din dator. När det är dags för ett watchitviktigt möte så böjer sig post it-lappen där den sitter på din datorskärm, pockar på uppmärksamhet. Man kan ju fråga sig varför inte bara en påminnelsefunktion i själva datorn skulle duga, men personligen så gillar jag idén med en liten levande post it-lapp. En personlig assistent, bestående av ett litet… papper. Jag skulle nog gå till det där mötet, en aning gladare.

(Detta är först och främst spaningar, och de flesta av dessa techprylar finns ännu inte till försäljning, utan existerar endast som idé och koncept. Projekten och idéerna presenterades nyligen på den internationella konferensen TEI – The 8th International Conference on Tangible, Embedded and Embodied Interaction)

Och! Icke att förglömma, igår började Read an E-book Week, vilket vi firar med en liten undersökning på våra iPadkiosker ute i biblioteket. Svara gärna!

Versionshantera mera med Git

GitHub Education

“Bättre undervisning och inlärning tillsammans” skalderar webbtjänsten GitHub, som sedan några veckor tillbaka satsar stort på att få både studenter och lärare att börja använda deras tjänst för versionshantering med Git. Det tycker även jag att ni ska göra, då det är ett mycket kraftfullt verktyg med många användningsområden för den uppfinningsrike.

Vad är då Git och poängen med versionshantering? Jobbar du ensam är det ett smidigt sätt att hålla koll på och ångra ändringar du gjort, men framförallt är det ett utmärkt sätt att jobba tillsammans och dela filer. Lite grann som Google Docs, men mycket mer sofistikerat. Kort beskrivet så använder man ett “repositorium” där alla filer för uppsatsen, datainsamlingen eller you name it samlas. Medlemmar i gruppen kan sedan “checka ut” filer, göra ändringar, och sedan checka in dem igen (“commit”). Git håller då koll på vem som ändrade, när det ändrades och självklart vad som ändrats.

Om du idag har följande system för att versionshantera din uppsats till exempel, där du gör kopior av samma fil med olika namn typ “Min uppsats 1.doc”, “Min uppsats 2.doc” och “Min uppsats, nästan klar.doc” så tror jag du kommer uppskatta Git. För varje ändring eller “commit” du checkar in behöver du skriva en liten beskrivning av vad du gjort, så att det snabbt går att se vad du ändrat eller lagt till (och kanske varför). Varje fil får då en historik så att du enkelt kan gå tillbaka till en tidigare version ifall något inte blir bra. Git hanterar detta för alla användare som samarbetar på en fil, och slår ihop alla “commits” som “pushas” till en ständigt uppdaterad version i repositoriet. Denna version synkas sedan vanligtvis för alla inblandade med kommandot “pull”.

Git kan hantera vilka filer som helst, men fungerar bäst med filer som sparas som ren text för att kunna visa upp och markera skillnader mellan olika revisioner. Microsoft Word-dokument t ex sparas faktiskt inte på detta sätt, vilket man kanske kan tro, utan binärt. Git kan då inte visa på individuella skillnader i dokumentet eftersom hela filen skrivs om, och man får istället förlita sig på de “commit-meddelanden” som beskriver ändringen. Word-filer är därför heller inte lämpliga att samarbeta kring, då det i princip är omöjligt för flera personer att arbeta med samma dokument samtidigt. Formatet Markdown är att föredra, då både innehåll och formatering sparas som ren och lättläslig text.

Här på KIB använder vi Git för den mesta programmering som sker, t ex KIB-appen och Bibliometrisystemet. Git skapades ursprungligen just för detta ändamål, men har på senare tid fått ett uppsving inom den akademiska världen när det kommer till forskning och kollaborativt skrivande. Här är ett par förhoppningsvis inspirerande lästips som beskriver hur Git kan användas, oavsett var du är i din forskarbana:

Git can facilitate greater reproducibility and increased transparency in science av Karthik Ram, som dessutom använt Git under skrivandet och lagt upp den på GitHub!
GitHub, Academia, and Collaborative Writing av Harrison Massey.

GitHub då, ger alltså gratis konton till studenter och lärare världen över för att centralt lagra och hantera privata repositorium. (Det är alltid gratis med öppna och publika “repos”). Det går utmärkt att använda Git utan GitHub, men GitHub som företag har gjort det hela mer användarvänligt genom bra hjälp för nybörjare och bättre funktioner, särskilt om du skulle vilja hantera dina texter. Detta är något bland annat lärare har börjat experimentera med. Det finns fortfarande en hel del önskemål för vetenskapligt bruk, men det är ett otroligt spännande område att följa om du frågar mig, och jag diskuterar det gärna här på bloggen, via mail eller om du har vägarna förbi biblioteket.

Kommentera med PubMed Commons

pmcommons-banner

På nätet är vi i dag vana med att kunna kommentera och diskutera publicerat material, till exempel via sociala medier. Sedan ett par månader finns det även den möjligheten i PubMed via PubMed Commons (även nämnt i Nature).

Så här beskrivs initiativet:

“PubMed Commons enables authors to share opinions and information about scientific publications in PubMed. All authors of publications in PubMed are eligible to become members. Members play a pivotal role in ensuring that PubMed Commons remains a forum for open constructive criticism and discussion of scientific issues. They can comment on any publication in PubMed, rate the helpfulness of comments, and invite other eligible authors to join.”

Har du alltså en publikation i PubMed är det bara att skapa ett konto och kommentera och diskutera andras forskning. På PubMed Commons startsida hittar man ett urval kommentarstrådar och även en länk till en dedicerad blogg.

Än så länge rör det sig om ett litet antal kommentarer – bortåt 800 vid tidpunkten för detta blogginlägg – vilket är en bråkdel med tanke på att PubMed innehåller cirka 23 miljoner referenser. De flesta artiklar som kommenterats har också endast fått enstaka omdömen. Långt ifrån några längre diskussionstrådar alltså.

Av dessa kommenterade referenser har sju artiklar en försteförfattare från Karolinska Institutet.

Här kan det vara på sin plats att påminna om att information om institutionstillhörighet i PubMed endast inkluderas för den författare som står först i ordningen (mer om författarordningar står att läsa i ett tidigare inlägg: Först är störst?). Dock: en förändring har skett från och med årsskiftet. Nu har nämligen tidskriftsförlagen möjlighet att skicka med data om samtliga författares hemvist.

Andra databaser, till exempel Web of Science och Scopus, inkluderar däremot information om samtliga artikelförfattares institutionstillhörighet.

Skriv ut ditt hjärta i 3D

Även om känslor kanske inte sitter i hjärtat så är hjärtat som symbol fortfarande det mest använda tecknet när vi beskriver kärlek. Hjärtat pumpar blodet genom våra ådror, vi känner dess slag, kanske slår det extra fort när vi är förälskade. Ibland kanske man bara vill slita ut sitt hjärta ur bröstet och ge det till någon! Nu kan du göra det – eller nästan i alla fall.

3D-utskrivna hjärtan

3D-utskrivna hjärtan. Halsbandet till vänster kommer från  www.shapeways.com och hjärtat till höger från www.proto3000.com

3D-skrivare har slagit igenom på allvar de senaste två åren. Många olika slags företag och näringsgrenar har börjat använda sig av tekniken för att effektivisera en produktionskedja. Ett företag som producerar exempelvis bilar behöver inte längre importera alla beståndsdelar, utan kan skriva ut muttrar och skruvar själva. I framtiden kanske de skriver ut hela bilen från scratch.

Men det är inom två områden som 3D-printade objekt har fått störst och mest innovativt genomslag, och det handlar om (enligt denna visualisering) medicin och konst & design. Inom medicin ser man huvudsakligen 3D-utskrifter inom ortopedi, implantat och vävnadsteknik. Tänk att du i framtiden inte bara kan skriva ut dina egna proteser, du kan dessutom designa dem själv, och göra dem meningsfulla och vackra, inte bara praktiska. Enligt Wired Magazine så kommer vi kunna skriva ut fungerande hjärtan inom 10 – 15 år. En fungerande minilever har redan producerats, även om den dog efter ett par dagar. Just nu pågår ett projekt på Karolinska Institutets institution för cell- och molekylärbiologi där forskare undersöker hur delar av ett hjärta kan produceras, och slutmålet är förstås ett fungerande hjärta från start to finish. Tänk er! I framtiden behöver vi kanske inte donerade organ över huvudet taget.
read more »

En dans om dagen håller doktorn borta?

Nu är det ny termin och dags att ta tag i studier och forskning igen.  Förhoppningsvis har ni haft möjlighet att koppla av under julen, kanske sett en och annan film, läst en roman i stället för kursböcker, lyssnat på skön julmusik eller kanske dansat runt granen :) . Vi vill passa på att påminna om att kulturella upplevelser av olika slag kan vara bra för hjärnan, hälsan och ditt välbefinnande. Så glöm inte att varva ditt slit med lite avkoppling genom att ta del av, eller själv utöva, någon form av kulturellt uttryck. Det är helt okej! Kanske rent av nödvändigt för framgång?

På webbplatsen “Den kulturella hjärnan” kan du läsa mer om forskning kring relationen mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa. Sajten drivs av KI med stöd från Stockholms läns landsting och Statens musikverk. Där kan du hitta intressant läsning om forskning om relationen mellan musik och vårt lärande, ett ämne som hängt med ett tag. Det kommer även allt fler rön om musik och kulturens positiva inverkan vid olika sjukdomstillstånd och rehabilitering.

Det finns tex forskning som visar att  musik kan ha en positiv inverkan vid rehabilitering efter stroke. En inte helt oviktig faktor, enligt en studie som presenterades i The Lancet, verkar vara att patienter får välja musik själva eftersom den då även påverkar humöret positivt. Det finns även evidens för att musikterapi kan dämpa ångest och smärta vid cancer.

Dancing coupleVisste du att det forskas på dans som behandling vid Parkinsons? Om just detta ska Madeleine Hackney, från Emory University i Atlanta föreläsa här på KI den 30 januari. Denna föreläsning ingår i den tvärvetenskapliga serien “Culture and health” som även är koordinerad med doktorandkursen med samma namn som startade vid KI i höstas.

Vill du fördjupa dig mer så länkas det till en massa intressanta referenser och resurser på “Den Kulturella hjärnan”. Bland annat finns det en lista med vetenskapliga tidskrifter som alla kan nås av studenter och anställda på KI via bibliotekets tidskriftslista.

Kultur är alltså viktigt både för den som är frisk och den som haft oturen att bli sjuk och långsiktigt är det alltid bäst att arbeta preventivt. Så glöm inte att skaka loss lite emellanåt och låt oss hoppas att MF fortsätter med lunchdisco under våren :)

 

 

Chokladkonsumtion och nobelpris?

Finns det en koppling mellan ett lands chokladkonsumtion per capita och antalet nobelpristagare per capita? Det hävdar Messerli i en artikel publicerad i New England Journal of Medicine (1). Baserat på statistik från 23 länder ser Messerli ett statistiskt signifikant linjärt samband.  Schweiz har till exempel både den högsta chokladkonsumtionen och flest antal nobelpristagare per capita.

Messerli  påpekar att ett samband visserligen inte bevisar att X orsakar Y, men indikerar att X påverkar Y, att Y påverkar X, eller att X och Y båda påverkas av en underliggande faktor. Eftersom choklad har påvisats ha positiva effekter på den kognitiva förmågan är det troligt att chokladätande gynnar framväxten av nobelpristagare.

Orsaksförhållandet skulle också kunna vara det omvända, menar Messerli. En högre kognitiv förmåga hos befolkningen i ett land skulle kunna medföra bättre kunskaper om de goda effekterna hos flavonoider i choklad, vilket i sin tur skulle leda till större konsumtion.  Messerli medger att detta är bara är hypotesgenererande resultat, som måste testas med prospektiva, randomiserade studier.

Sverige avviker från mönstret, noterar Messerli, med fler nobelpristagare i förhållande till chokladkonsumtionen. Det skulle kunna förklaras med patriotism hos Nobelkommittén, eller med att svenskar är mer mottagliga för chokladens positiva effekter.
read more »