Allt från kategorin: Omvärlden

World AIDS Day 2014

Sedan 1988 har den första december varit en dag då HIV uppmärksammas extra mycket världen över. Idag beräknas cirka 35 miljoner människor  vara drabbade av HIV. Forskningen har kommit långt vad gäller smittspridning och behandling av viruset, men fortfarande vet inte alla hur de ska skydda sig och många som har HIV är även utsatta för stigmatisering och utanförskap. Det finns fortfarande mycket att göra, inte minst vad gäller att sprida kunskap om sjukdomen.

ribbon-image

World AIDS Day på KI

På KI är temat för dagen just hur kopplingen mellan forskningen och aktivismen kan stärkas för att skapa snabbare förändringar i samhället,  “Infectious ideas: Researchers as activists?” är titeln på eftermiddagens program. Du kan läsa mer om evenemanget på KI:s webb där du även hittar mer information om KI-forskning på området.

Vid två tillfällen under dagen kommer det att vara studentaktiviteter på föreläsartorget i biblioteket i Solna. Du kan läsa mer om evenemanget på Facebook.

World AIDS Day i omvärlden

Vi har  tidigare bloggat om Face of AIDS, filmarkivet som håller på att utvecklas här på biblioteket och om våra kollegor som var på den stora AIDS-konferensen i Melbourne tidigare i höstas och presenterade arbetet. Där premiärvisades även Staffan Hildebrands film Transmission – the journey from AIDS to HIV  om epidemins utveckling i Australien och Kambodja. I kväll har filmen Sverigepremiär på Debaser Medis, men finns även tillgänglig på Youtube.

Även filmarkivet.se uppmärksammar världsaidsdagen med ett urval av filmer som sammanställts av Face of AIDS-projektet på biblioteket.

Läs på om HIV och AIDS

1981 upptäcktes de första AIDS-fallen i USA. 30 år senare, 2011, uppmärksammades detta med ett temanummer av Medicinsk Vetenskap, KI:s populärvetenskapliga tidskrift som i dag firar 20 år. Söker du på AIDS i tidskriftslistan så får du 27 träffar på tidskrifter som på olika sätt knyter an till ämnet. Mer information i form av till exempel guidelines, clinical trials osv hittar du i AIDSinfo, en fri databas som finns i  databaslistan.

HIV – Årets tema i Musikhjälpen i P3

Hjälp oss stoppa spridningen av HIV är temat för årets upplaga av Musikhjälpen, ett insamlingsevenemang till förmån för Radiohjälpen. Kampanjen som funnits sedan 2008 pågår dygnet runt under en veckas tid i december då allt fokus är på en utvald humanitär katastrof. I år är det alltså HIV som uppmärksammas 8 – 14 december i P3 SVT/SVT Flow. På Musikhjälpens webb finns mer info om årets tema och hur du kan bidra.

 

Sju(n)k ned i tv-soffan

Nu när november sluter sitt mörker allt tätare runt oss så kanske det känns extra mysigt att sjunka ner i soffan och kolla på en tv-serie eller två. Det tycker i alla fall vi i webbredaktionen och tänkte dela med oss av några tips på sjukhusserier vi gillar.

Det finns en uppsjö av tv-serier på temat medicin och kvalitén varierar säkert både vad gäller underhållningsvärde och realism. På wikipedia finns en lång lista på medicinska dramaserier från världens alla hörn. Kan man lära sig något av dessa serier? Eller blir man som novis på det medicinska området helt förledd? Hur det än är med det så kommer här våra tips, trovärdiga eller inte… det finns säkert många av er som är bättre på att bedöma det och som kanske vill dela med sig av sina iakttagelser eller egna tips?!

Sara L förfäras och förtjusas av The Knick

wpid-the-knick-cinemax-poster

Inledningsscenen till The Knick är fruktansvärd. 1900-talet är på ingång, och dåtidens läkare gissar sig fram i en förlossningssituation där det uppstått komplikationer. Det är blodigt och realistiskt (inbillar jag mig). Man har knappt tillgång till el, avancerad anatomi och kirurgi är fortfarande som en sandlåda där man gräver, bygger upp, river ner och hoppas på det bästa.

Clive Owen spelar den excentriske och kokainberoende John Thackary som med sin brillans, intellekt och vågade sinne sakta men säkert för den medicinska vetenskapen framåt. Metoderna är minst sagt… tveksamma. Men liv räddar han, det gör han. Männen i serien saknar all moral och etik, och egentligen hejar man bara på Dr Edwards, den djupt förorättade (med rätta) svarta läkaren som har snubblat in på ett bananskal på sjukhuset Knickerbocker Hospital (”The Knick”).

Den utbredda och accepterade rasismen gör mig mer illa till mods än operationsscenerna. Jag hoppas också att kvinnorna tar större plats i nästa säsong!

Välgjort, snyggt och med oväntat bra soundtrack.

Huff (2004) posterMicke saknar Huff

Mitt tips är serien Huff från 2004 med Hank Azaria i huvudrollen. Hank är antagligen mest känd som rösten till otaliga karaktärer i The Simpsons, men spelar här psykiatern Craig Huffstodt. Komedi och relationsdrama blandas hejvillt när Huff, mitt inne i en medelålderskris, försöker lösa allas problem, både i arbetslivet och hemma hos familjen. Bra skådespeleri, trovärdiga karaktärer och underbara vändningar gör detta till en av mina favoritserier någonsin. Det är väldigt synd att Huff bara fick 2 säsonger.

Susanna kan tänka sig att se Getting On

getting-on-hbo
Jag har inte sett Getting On. Varken BBC:s originalserie som sändes under namnet Jämna plågor på SVT eller HBO:s remake. Men, efter att ha läst några recensioner och tittat på en trailer är jag övertygad om att stämningen och humorn i serien skulle tilltala mig. Serien utspelar sig på en geriatrisk avdelning på ett sjukhus och handlar främst om sjuksköterskorna där. Serien beskrivs som en mörk humorserie där man får följa de olika karaktärernas vardag med både yrkesmässiga och personliga upp- och nedgångar.

In Treatment (2008) poster Sara J flyttar in i terapirummet med In Treatment

Just nu klipper jag en veckas terapisessioner med Dr Paul Weston (Gabriel Byrne) på en kväll. Förfäras icke, varje avsnitt är bara 25 minuter långt. Det kan verka kort men fullt tillräckligt eftersom varje avsnitt utgörs av just ett patientmöte. Ett samtal i ett rum, inget annat, men ändå så fyllt av innehåll och dramatik som utgörs av samspelet mellan psykoterapeuten och patienterna, orden (både de som uttalas och inte), kroppsspråket, minspelet. Detta drama utspelar sig inte på något sjukhus utan i en privatmottagning i terapeutens hem.

Jag kom först in i serien under säsong tre vilket funkade bra eftersom varje säsong följer 3-4 patienter (unga, gamla, par) men Pauls egen historia börjar så klart i säsong ett.  Därför har jag nu börjat från början med att följa denna lite stukade terapeuts resa, hans tvivel på sin egen förmåga och inställning till patienterna som delvis präglas av den förändring han själv genomgår i sitt privatliv med ett äktenskap på upphällningen. Det är underhållande att se varje vecka avslutas med Pauls egen terapi,  där han själv beter sig precis som sina patienter gentemot sin terapeut.

Nurse Jackie – bonustips från vår praktikant David

Jackie är sjuksköterska på akuten på All Saints Hospital i New York där varje dag är en ”balansakt mellan att jonglera patienter, läkare, sjuksköterskekollegor och sin egen omdömeslöshet”. Denna omdömeslöshet består i en bitsk tunga, svajande moralisk kompass, och en förkärlek till piller av olika slag – vilket bäddar för en satir med vassare udd än vad som är brukligt i sjukhusserier. Nurse Jackie spelas med autentisk New York-utstrålning av Sopranosstjärnan Edie Falco.

Tre av sex säsonger har hittills sänts på SVT, den sjunde och sista säsongen har premiär nästa år.

Nurse_Jackie

 

 

Open access week

openaccessweek-600x60

Runt om i den akademiska världen uppmärksammas 20-26 oktober som Open access-veckan. Undrar du vad Open access är för något och hur det fungerar på Karolinska Institutet?

Open access är en publiceringsform som möjliggör för forskare att göra sin forskning fritt tillgänglig för alla som vill ta del av den och som har tillgång till internet. Open access-artiklar är alltså fria för läsarna. En stor del av förlagen som publicerar Open access-artiklar täcker kostnaden för artiklarna genom att ta ut en så kallad publiceringsavgift från författarna.

För att du som användare – oavsett om du är student, lärare eller forskare – ska få tillgång till traditionella forskningsartiklar, som alltså inte är Open access-artiklar, behöver lärosätens bibliotek prenumerera på en stor mängd vetenskapliga tidskrifter vilka ägs av förlagen. Förlagen äger upphovsrätten till artiklarna till skillnad från Open access-artiklar där författarna behåller upphovsrätten. Förlagens affärsidé består i att sälja tidskriftsprenumerationer till universitet och högskolor. Dessa tidskriftsprenumerationer tar upp en mycket stor del av bibliotekens och universitetens budget. Det har länge varit ett problem för biblioteken att ge åtkomst till allt som efterfrågas av användarna.

Ett av syftena med Open access är att åtgärda detta problem. En stor del av forskningen som bedrivs runt om på landets universitet och högskolor har producerats med hjälp av skattefinansierade statliga medel, och då kan man tycka att dessa forskningsresultat ska vara tillgängliga för alla istället för att vara stängda bakom prenumerationsspärrar.

Vill du fördjupa dig mera om Open access se våra tidigare inlägg på c/o KIB.

Karolinska Institutet och Open access

Visste du att forskare på Karolinska Institutet, förutom att publicera sig den traditionella vägen även har publicerat sig Open access under en lång tid?

Publiceringsdata från Karolinska Institutet mellan åren 2000 och 2013 visar att antal publicerade KI-artiklar ständigt går upp och då gäller det såväl antal artiklar publicerade i prenumerationsbaserade tidskrifter, som Open access-artiklar. Under dessa år har det totala antalet KI-artiklar, oavsett om de var Open access eller inte, ökat med 49 %. Open access-artiklarna har dock mer än femdubblats från att ha legat på ca 6 % år 2000 till hela 22 % år 2013.

2000 2006 2013
Totalt antal KI-artiklar 4203 5156 6276
Antal Open access-publicerade KI-artiklar
eller med embargo upp till sex månader
254 497 1397
Open access i procent 6% 9,6% 22,3%

Totala antal publikationer som har publicerats av KI-forskare samt totala antalet Open access-publikationer i OA-tidskrifter samt hybridtidskrifter som tillåter Open access-publicering efter maximalt sex månader långt embargo. Embargo betyder man måste vänta i sex månader innan man kan göra artikeln fritt tillgänglig. Datan är hämtad från KIs bibliometrisystem.

Olika undersökningar av Open access har under en längre tid pekat på att Open access-publicering står för mellan en och tio procent av den totala vetenskapliga publiceringen. Men Karolinska Institutets Open access-siffror är sedan flera år tillbaka högre än så. Vad kan orsaken vara?

En orsak kan vara forskningsfinansiärernas krav på Open access-publicering. I andra forskningsintensiva länder, såsom USA och Storbritannien, har forskningsfinansiärer som NIH och Wellcome Trust länge ställt Open access-krav på de forskare som söker anslag. Detsamma gäller för Sverige och inte minst Karolinska Institutet, där Vetenskapsrådet är den tyngsta forskningsfinansiären. Vetenskapsrådet är den största forskningsfinansiären på Karolinska Institutet, följt av EU Framework7, NIH, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och the Wellcome Trust.

Nya krav på Open access

Det kan vara bra att känna till att det inom en snar framtid kommer två nya Open access-krav från Vetenskapsrådet.

Redan från nästa år kommer Vetenskapsrådet kräva att forskare, när de avrapporterar sina forskningsprojekt till Vetenskapsrådet, endast kan ta med de artiklar de har publicerat som Open access, och alltså inte de artiklar som publicerats i prenumerationsbaserade tidskrifter. Detta kommer att gälla för alla forskare som söker anslag från och med 2015.

Ett annat krav som kommer att gälla från och med år 2017 är att Open access-artiklar som är finansierade av Vetenskapsrådet ska ha en Creative Commons-licens, en så kallad CC-BY licens.

Bakgrunden till detta är att EU-kommissionen 2012 gick ut med en rekommendation som avser tillgång och bevarande av vetenskaplig information. Alla EU-medlemsländer, däribland Sverige, ska ta fram riktlinjer för hur man tänker sig åstadkomma fri tillgång till vetenskaplig information. Regeringen gav Vetenskapsrådet detta uppdrag och nu finns det ett förslag till nationella riktlinjer för Open access.

Även du kan fram till och med den 2 november själv lämna synpunkter på förslaget. Finns det ett bättre sätt att tillbringa Open Access-veckan på än att läsa om och påverka framtiden i denna fråga?

Rätten att läsa – Dyslexiveckan 6-10 oktober

Under Europeiska Dyslexiveckan har du som själv har läs- och skrivsvårigheter eller vill veta mer om området chans att ta del av föreläsningar och workshoppar som biblioteket anordnar.

dyslexi

Men vad är egentligen dyslexi? Varför kan man få svårt med text och bokstäver? Skulle det vi kallar dyslexi kunna innebära styrkor?

Hur kan man tänka kring högskolestudier och dyslexi?

Vilka strategier och arbetssätt kan man använda?

Kom in och lyssna till en lunchföreläsning (6/10 Solna & 10/10 Huddinge). Föreläsare är Susanna Cederquist, lärare och handledare inom högskolestudier och själv dyslektiker. Hon presenterar en bild av dyslexi och studiestrategier ur en dyslektisk synvinkel.

För dig som undervisar studenter ger Susanna Cederquist en lunchföreläsning med tips och pedagogiska modeller som underlättar för studenter med dyslexi torsdagen den 9/10 på biblioteket i Solna.

susanna-cederquist

Susanna Cederquist föreläser flera gånger under Dyslexiveckan med olika perspektiv.

På alla lunchföreläsningar bjuder vi givetvis på en lunchmacka och dryck. Först till kvarn!

Biblioteket erbjuder också 6 workshoptillfällen för dig som har läs- och skrivsvårigheter. Delta och lär dig mer om program och appar, studietips och strategier. Det är också ett tillfälle för dig att träffa andra studenter i samma situation och dela erfarenheter.

För fullständigt program finns på: kib.ki.se/dyslexiveckan

Välkommen!

Mys med forskning på fredag

Nu är det dags igen, att byta fredagsmyset mot fredagsforskning.  Fredagen den 26 september är det nämligen dags för årets upplaga av Forskarfredag.

Logo Forskarfredag 26 september

Forskarfredag är den svenska versionen av Researchers´ night, ett evenemang initierat av EU-kommissionen för att sprida kännedom om forskning på ett kul och inspirerande sätt till den breda allmänheten men främst barn och ungdomar.  Den sista fredagen i september så pågår det runt om i Europa, Sverige och Stockholm en rad aktiviteter på temat forskning i vid bemärkelse.

Fokus på unga

Många av aktiviteterna är riktade mot skolungdomar, framtidens potentiella forskare. Bland annat kan de få höra forskare inom olika discipliner prata om sina projekt men även lyssna på mer personliga berättelser från forskares vardag och varför de valt att börja forska.

KI på Forskarfredag

Flera KI-forskare kommer att medverka i olika aktiviteter under dagen. Till exempel ska Jessica Norrbom från institutionen för fysiologi och farmakologi prata om hur kroppen påverkas av träning. Brun Ulfhake, professor i anatomi ska prata om nödvändigheten av djurförsök inom viss forskning och vad som görs för att minska antalet djurförsök.

Forskar Grand Prix

Logo Forskar Grand PrixUnder forskarfredag hålls det även en science stand-up-tävling, Forskar Grand Prix, där forskare på bara fyra minuter ska försöka fånga publiken genom att presentera sin forskning på ett så fängslande  och pedagogiskt sätt som möjligt.  I år ska två KI-forskare  ta sig an denna utmaning; Martin Ugander, hjärtforskare och Anna Kats, tandlossningsforskare.

Segrarna i de olika deltävlingarna som hålls runt om i Sverige får sedan göra upp om titeln Sveriges bästa forskningsentreprenör i riksfinalen den 25 november på Debaser Medis. Då, till skillnad från i deltävlingen på fredag, är alla välkomna att lyssna och rösta fram sin favoritforskare. Vi säger lycka till Martin och Anna och hoppas ni tar er till finalen!

Även om många av aktiviteterna under Forskarfredag är riktade mot skolungdomar så är utställningen på Debaser Medis öppen för alla,  även nyfikna vuxna.  Mellan klockan 9 och 15 kan du till exempel lära dig mer om polarforskningsexpeditioner, testa utrustning för extrem kyla eller så kan du få veta mer om hur hjärnaktivitet registreras för att användas till att styra maskiner och annat spännande.

 

Face of Aids på 20th International AIDS Conference 2014 i Melbourne

I september 2013 övertog Karolinska Institutet Face of Aids-arkivet, det jättelika filmmaterial – cirka 600 timmar – med dokumentation av aids-epidemins historia, som Staffan Hildebrand producerat under trettio års tid. Målet är att skapa ett webb-baserat filmarkiv för undervisning, forskning och information – den ”första visuella historiken av en epidemi” som det heter i programförklaringen. Uppdraget att vidareutveckla och sköta driften av filmarkivet har gått till KIB.

"

Erik Stattin, Staffan Hildebrand och aidsaktivisten Julie Bates vid premiären på Transmission.

Som ett led i detta arbete deltog Erik Stattin och Fredrik Persson från KIB vid 20th International AIDS Conference i Melbourne, Australien, den 20-25 juli i år. Redan den 17 juli medverkade de vid ett välbesökt arrangemang på The National Theatre, en gammal teater/biosalong med plats för 700 personer. Burnet Institute hade bjudit in till premiärvisningen av Staffan Hildebrands nyproducerade film Transmission: The Journey from AIDS to HIV, som skildrar hur Australien och Kambodja mött hiv/aids-epidemin under de senaste 30 åren. Den timslånga filmen är en personligt hållen berättelse, den beskriver hur projektet började på 1980-talet, och följer Hildebrands möten med forskare och aktivister under olika perioder. Hela filmen finns nu att se på Youtube.

Under kvällen fick KIB tillfälle att presentera arbetet med Face of AIDS Film Archive. Efter ett inledande anförande av Erik Stattin visades en introduktionsfilm, som består av gamla och nya klipp från olika delar av världen, samt informerar om arkivet och verksamhetens intentioner. Filmen finns tillgänglig på KIB:s Face of AIDS-sida.

Fredagen den 18 juli nåddes konferensdeltagarna av nyheten att ett passagerarplan hade störtat i Ukraina och att 298 personer dött. De första rapporterna gjorde gällande att uppemot 100 personer av dessa var på väg till Melbourne och aids-konferensen. Det visade sig snart vara felaktigt, men sex delegater fanns med bland de omkomna. Tragedin präglade sedan konferensen och vistelsen i Melbourne, med flertalet minnestal och tysta minuter. Bland dem som omkom fanns den holländske forskaren Joep Lange, tidigare ordförande för International AIDS Society.

Från grundvetenskap till folkhälsofrågor

International AIDS Conference 2014 samlade 15 000 delegater från hela världen, och bjöd på ett digert och omväxlande program, från grundvetenskap till folkhälsofrågor. Flera seminarier behandlade lagstiftning och samhällets åtgärder mot smittspridning. I vissa länder är det förbjudet för män att ha sex med män, med drogbruk, sexarbete, eller till och med att vara smittad med hiv. Ett seminarium samlade personer från olika länder (USA, Indien, Nepal och Uganda) med denna typ av lagstiftning. Rekommendationen var att verka för en avkriminalisering av såväl homosexualitet och droganvändning, som sexarbete och hiv-smitta.

I samband med utgivningen av ett specialnummer av The Lancet om situationen för sexarbetare presenterades ett antal forskningsprojekt på samma tema. Den sammanlagda evidensen från dessa projekt fick forskarna att förorda avkriminalisering av sexarbete, då kriminalisering bedömdes vara den starkast bidragande orsaken till att hiv sprids bland kvinnor, män och transpersoner som är sexarbetare. I Sverige hakade Studio 1 i P1 på med ett inslag om den så kallade ”Melbourne-deklarationen”, som uppmanar världens regeringar att avskaffa all diskriminerande lagstiftning.

Stepping up the pace

Bill Clintons besök på konferensen var välbesökt och uppmärksammat, inte minst för att hans tal avbröts av demonstranter under de första minuterna. Clinton tog fasta på konferensens motto – ”Stepping up the pace” – och talade om vikten av att regeringar världen över fortsätter att finansiera projekt och insatser för att bekämpa hiv/aids-epidemin i resursfattiga länder och för de nyckelpopulationer som är särskilt utsatta. När allt fler börjar tala om ett slut på aids-epidemin, så är det viktigt att inte tappa fokus på de insatser som krävs för att alla ska få den vård de behöver. Se talet på Youtube.

Den som vill veta mer om AIDS 2014 kan gå till konferensens egen Youtube-kanal och se filmer från seminarier och intervjuer med föreläsare och delegater.

"

Forskaren Joep Lange var en av de som omkom på väg till konferensen med flyg.

Trots den sordin som lades på stämningen när konferensen öppnade till minnet av de som omkom i flygkraschen, så hördes flera inflytelserika personer tala om en ljus framtid gällande hiv/aids i världen. Michel Sidibé från UNAIDS beskrev det gyllene läge vi har att ”utrota aids-epidemin till 2030” om vi bara vågar fatta rätt politiska beslut. Den 21:a internationella aidskonferensen kommer att hållas den 17-22 juli 2016 i Durban, Sydafrika.

I höst fortsätter arbetet på KIB med att utveckla Face of AIDS Film Archive. En första version av filmarkivet ska vara klar i början av december.

Pride 2014, Queerolinska och lika villkor på Karolinska Institutet

Pride 2013: Foto Andrea Lindström

I år kommer Karolinska Institutet för andra året i rad, på initiativ av och i samverkan med Queerolinska (Medicinska Föreningens sektion för HBTQ-personer) att representeras i årets Prideparad. Vill du visa ditt stöd genom att gå med i paradekipaget den 2 augusti?  Anmäl gärna ditt intresse i förväg till queerolinska[a]medicinskaforeningen.se. Queerolinska välkomnar både studenter och anställa vid KI till sin verksamhet. För mer information om vilka aktiviteter som anordnas kolla in deras webbsida eller följ Queerolinska på facebook

VardagenÅrets pridetema
Temat för Stockholm Pride 2014 är vardagen: “Vi vill sätta fokus på hbtq-personers vardag varje dag hela året, i Sverige och internationellt. Temat vill också belysa att Pride fortfarande behövs eftersom heteronormen fortfarande är stark i samhället.” Sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck är två av de diskrimineringsgrunder som omfattas av diskrimineringslagen. Har du koll på vad som gäller i studentvardagen?

Lika villkor på KI
Som student kan det vara bra att känna till vilka rättigheter och skyldigheter man har.  Till exempel så omfattas sökande och studenter på grund- och avancerad- samt forskarutbildningsnivå av diskrimineringslagen.  Diskrimineringslagen innebär förbud mot diskriminering, krav på förebyggande arbete för att förhindra trakasserier och utredningsskyldighet.

Alla studenter på KI ska ha lika möjligheter att bedriva studier oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. På KI finns en handlingsplan för lika villkor där åtgärder riktade mot studenter ingår. På KI:s webb kan du läsa mer om lika villkor och KI:s handlingsplan.

Förutom att du kan engagera dig i  Queerolinska så har Medicinska föreningen en sektion till för den som är  intresserad av normkritik och lika villkor, Intersektionen. Föreningen anordnar filmvisningar, diskussionsträffar och mycket annat som kan få en att tänka till om sociala normer inom utbildning och arbetsliv.

Hälsa, kost och motion på tusen sätt

Det känns som att jag är alldeles omringad av hälsa just nu. Var jag än tittar så finns det artiklar, bloggar, webbplatser, tv-program och seminarier om hur vi ska leva för att må bra. Och även om alla råd och tips ibland känns överväldigande och ouppnåeliga så ger det mig ändå ständigt ny inspiration och motivation. Nästan som en utmaning, undersöka vad jag klarar av och hur jag mår efter ett uppnått mål.

Svettigt

I veckan kunde vi höra på Karolinska Institutet och Stiftelsen för Strategisk Forskning diskutera vägen mot ett friskare Sverige under Almedalsveckan i Visby. Seminariet “Löpträning eller riksdagsmotion” presenterade aktuell forskning om hur fysisk träning påverkar kroppen och hur våra vanligaste folksjukdomar kan förebyggas med fysisk aktivitet. Vi kunde bland annat träffa Carl Johan Sundberg, professor i molekylär arbetsfysiologi, KI och Anna Krook, professor i integrativ fysiologi, KI. Enligt mina spaningar på Twitter så verkar seminariet varit uppskattat, och det bjöds tydligen på ett fysiskt träningspass under det pågående programmet!

Bild från tv-programmet Svett och etikett

I tv-programmet Svett & etikett på STV kan vi följa Kalle Zackari Wahlström som utmanar sig själv inom olika träningsformer. Klicka på bilden för att komma till programmet.

När det gäller motion så måste jag nog säga att SVT-produktionen Svett och etikett är något av en inspirationskälla just nu. Programledaren Kalle Zackari Wahlström utmanar sig själv att prova sport eller motion som han vanligtvis är obekväm med. Det hela ackompanjeras av hans tankar kring livet och sig själv, och resulterar i ett engagerande och roligt program. Jag blir nyfiken på att prova allt han gör… Medverkar i programmet som expert gör också Karin Henriksson-Larsén, rektor på Gymnastik- och idrottshögskolan, som har skrivit ett intressant kapitel i boken Kropp och genus i medicinen som du kan låna hos oss.

5:2 – här för att stanna?

Tidigare i våras kunde vi i programmet Vetenskapens värld höra forskaren Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning på Karolinska universitetssjukhuset, berätta om den första studien om 5:2-dieten. Efter halva tiden av studien så har Brismar visat på tydligt positiva resultat. 99 % av de deltagande i studien har förlorat i vikt, och många visade också andra positiva förändringar i blod- och insulinvärden. Men huruvida 5:2-dieten faktiskt skulle förlänga livet är fortfarande för tidigt att spekulera kring. I Brismars studie ingår det att undersöka tillväxtfaktorn IGF-1. När kroppen inte får lika mycket mat som vanligt sjunker nivåerna av blodsocker, insulin och IGF-1. Kroppen drar då ner nyproduktionen av celler och börjar istället reparera befintliga celler, något som skulle kunna bromsa utvecklingen av flera åldersrelaterade sjukdomar som till exempel diabetes.

Foto på Kerstin Brismar

Kerstin Brismar har gjort en studie av 5:2-dieten.

Men det finns också de som ifrågasätter att 5:2 skulle vara en ny mirakelkur.

52Om du är nyfiken kan du låna förespråkaren Michael Mosleys bok 5:2 dieten: friskare, smalare, längre liv med halvfasta hos oss. Eller kika på Brismars publikationer i reSEARCH.

Under höstens lunchföreläsningsserie, Student, låt dig inspireras av en professor kommer Kerstin Brismar att presentera sin forskning! Håll utkik i vår kalender.

Grönt, rått och omtänksamt

Hur och vad man ska äta är något som ständigt återkommer i form av olika livsstilsförslag och dieter. Många forskningsresultat visar på att vi bör öka vårt intag av frukt och grönt och Livsmedelsverket publicerade också nyligen en lista över de 10 absolut nyttigaste grönsakerna/bönorna.

Det blåser gröna vindar i Sverige. Mer vegetariskt, veganskt och raw food finns med på många människors ”borde”-listor. Och det är verkligen inte så svårt när man tittar på utbudet av inspiration som finns både digitalt och i tryck. Mina favoriter är den nya recepttidningen Vego och den digitala tidningen Vegmat (just nu gratis nedladdning). Det finns dessutom otaliga, otroligt bra vegetariska bloggar. Mina favoriter just nu är nog Green Kitchen Stories, Vegoteket, Rawmazing, Post Punk Kitchen och Vegan Guerilla (på tyska).

Foto på grönsaker

De gröna vindarna handlar inte bara om vad vi får i oss, utan också hur det påverkar vår omgivning. Miljöaspekten är för många den viktigaste anledningen till att äta mer frukt, grönt och närproducerat. Jag har själv gjort det till en sport att försöka undvika att slänga någon mat över huvudet taget, och då ger webbplatser som Släng inte maten och Food Tech Connect mig idéer och verktyg för att använda allt jag handlar innan det blir dåligt. Jag gillar särskilt idén om olika slags appar för att reducera matslöseriet.

Vill du läsa mer om olika perspektiv, initiativ och forskning så finns temat Mat och motion på KI:s webbplats. Där hittar du flera intressanta artiklar om det orättvisa träningslotteriet, epigenetik och hur man äter rätt – egentligen.

Blodutgjutelser

Bild på nål i armvecket, ger blod

Kollegan @malinessen ger blod #blodutmaningen

Imorgon den 14 juni är det Internationella Blodgivardagen, och samtidigt pågår Blodutmaningen på olika sociala medier (under hashtaggen #blodutmaningen). Det går ut på att dokumentera sig själv när man ger blod och sedan utmana en kompis att göra samma sak.

Årets tema på World Blood Donor Day (instiftat av WHO, World Health Organization) är ”Safe blood for saving mothers” och vill bidra till att öka medvetenheten om hur viktigt det är att säkra tillgången till kontrollerat blod, särskilt för komplikationer vid barnafödande. Det gäller särskilt för utvecklingsländer.

Det finns egentligen inte ett enda skäl att inte ge blod (om hälsan tillåter, förstås). Blod går inte att återskapa artificiellt utan måste komma från färska källor. Blod räddar liv, bokstavligen och ofta. Mina kollegor har pratat mycket om tillfredställelsen man känner när man får ett sms där det står ”Ditt blod har kommit till användning”. Är det inte fantastiskt? Ett kvitto på att man har bidragit till att en annan människa har fått en chans att leva vidare eller på annat sätt må bättre.

Button_English_HighresBara 3 % av Stockholmarna ger blod i dagsläget. Det är alldeles för lite för att man ska kunna täcka behoven. Under sommaren har många kommuner i Sverige större blodbrist än vanligt eftersom många av de trogna blodgivarna åker på semester. Så, anmäl dig nu så kan du börja ge blod om 3-4 veckor! Är du osäker på om du kan lämna blod? Läs Blodcentralernas utförliga FAQ! (Till och med min fråga om veganer är lämpliga att ge blod fanns med – svar ja; om dina järnvärden är ok) Följer du Blodcentralen Sthlm på Twitter får du snabbt uppdateringar om var du kan lämna blod och om det är kris inom någon särskild blodgrupp.

Det har också diskuterats om det finns några hälsoeffekter för själva blodgivaren. Exempelvis så visade en studie från 2012 att kan finnas samband mellan att ge blod och ökad hälsa hos personer med diabetes eller övervikt  Andra vittnar också om en slags befriande känsla, att man känner sig lite lättare, lite gladare, efter att man har gett blod. Efter cirka en månad har du normalt antal röda blodkroppar i omlopp igen.

Vill du börja rota i våra databaser kan MeSH-termerna Blood Transfusion och Blood Donors vara något att börja med.

Så, imorgon, på Internationella Blodgivardagen går jag och anmäler mig som blodgivare. Jag utmanar dig att göra samma sak (psst, det ryktas om att man får en blodgivarcupcake!)

Och det blir ett stort kalas i Kungsträdgården!

Tips! Blodbussen står ofta utanför Karolinska i Solna (sjukhusets huvudentré) och i Huddinge. Där kan du slinka in när det passar dig.

”Wearable tech” inom medicinsk forskning

Marknaden för de verktyg som kallas wearable tech är fortfarande på gränsen till genombrott. Det finns i nuläget ingen klockren svensk översättning, men det närmsta jag har hittat är ”kroppsnära teknik”. Wearable tech kan enkelt beskrivas som digitala verktyg som du kan ha på dig istället för att hålla i eller sitta och stå vid. Google Glass finns tillgängliga i en betaversion i USA. I Sverige kan du köpa smarta armbandsklockor som mäter din kropps värden och dagliga aktiviteter. Dessa kroppsmonitorerande verktyg kommer att påverka den medicinska forskningen på ett revolutionerande sätt.

Wearable-tech1Prototyperna och idéerna är oändliga men det finns ett par, lite mer tydliga inriktningar som jag tänkte titta lite närmare på.

Underlättar för patienter att ta kontroll över sin hälsa
Inom hälso- och sjukvården finns det många sätt som wearable tech skulle kunna utmynna i nya arbetssätt och metoder. Genom att snabbt och enkelt (och kul!) kunna se, analysera och rapportera data och värden gör att patienter kan få bättre kontroll över sin egen situation. Det kan också bidra till att underlätta för läkare och patienter att diagnostisera sjukdomar.

Det har utförts lyckade experiment med Google Glass som operationsassistent, och det finns även ett plåster som genom en app kan kontrollera smärtlindring. Jag har läst om en väst som mäter EKG, ett sensorsystem som skickar persondata från ålderdomshem direkt till personalen, smycken/armband som samlar data under längre tidsperioder för kvantitativa undersökningar – ja, för den medicinska vetenskapen finns det mycket som kan effektiviseras och bidra till ny forskning.

10 wearable health tech devices to watch

5 ways wearable technique will impact healthcare

Boosta din hjärna
En av de lite mer kontroversiella prototyperna som testas idag är en huvudbonad som med elektriska impulser påstås boosta din hjärna. Företaget Halo Neuroscience menar att; “Halo makes a technology that stimulates brain function in sick people and healthy people. It makes the brain work better — a wide range of potential effects from accelerating learning to improving body movement control.”

Företaget är fortfarande hemlighetsfullt om sin produkt och det går inte att skrapa fram så mycket mer information. Konceptet låter överväldigande, men givetvis något som alla medicinintresserade bör hålla ett öga på.

I framtiden har alla glasögon
När man började tala om Google Glass så var det inte bara lovord, utan folk var avvaktande eller skeptiska. Kanske inte till själva tekniken i sig, men att fashionistas runt om i världen skulle börja gå omkring i ett par ganska otympliga glasögon kändes lite otroligt. Google Glass potential är såklart fortfarande i sin linda, men enkelt beskrivet kan man väl ändå säga att det är en smartphone som du har framför ögonen, som du dessutom kan röststyra. En provkollektion är ute och amerikanska medborgare kan köpa sig ett par och agera testpersoner.

Liknande verktyg som Google Glass skulle antagligen kunna ersätta tidskrävande aktiviteter som journalarbete eller för att göra avancerade anteckningar och analyser inom fältarbeten. Bli inspirerad av den här videon om hur ”Explorer” Sabita använder Glass inom sin forskning om noshörningar

Dags att gå upp!

Exempel på hur ett smart armband kan se ut

Exempel på hur ett smart armband kan se ut

Det vanligaste verktyget inom wearable tech är de smarta armbanden/klockorna som mäter din dagliga aktivitet. De flesta sport- eller teknikbutiker säljer redan armbanden som mäter hur du rör dig, hur du sover (när, hur mycket, hur djupt), vad du äter etc. Armbandet skickar data till en app som sedan gör personliga analyser av dig och ditt välbefinnande. Processen kan liknas vid ett spel, och kan bidra till att motion helt enkelt blir roligare.

Vissa armband påstås vara så smarta att de kan räkna ut när du bör vakna för att få ut mest effektiv sömntid. Då utlöses ett försiktigt vibrationslarm för att väcka dig, men inte din eventuella partner. Vissa avger också ett alarm när de tycker att du har suttit still för länge.

Jag tror också att fler smarta funktioner kommer att utvecklas med tiden, exempelvis ett avläsningsmönster som visar när du är som mest mottaglig för information, och när du behöver ta en paus.

Det finns hur mycket som helst att läsa om wearable tech men här kommer några tips:

Wearable Tech World

10 wearable devices to keep your patients healthy

Wearable Technology: A new layer of security?

A pulse check on wearable technology: Think beyond the wrist already